Hej från en kort men trevlig resa inom Finland!
Som jag kanske nämnt, jobbar jag nu och då ihop med Luonnonkaunis och skriver och fotograferar för dem. Luonnonkaunis började som en nästan renodlad blogg om naturkosmetik men har det senaste året utvecklats mer och mer mot en hemsida om hållbarhet på ett bredare plan. Vi snackar mat, psykologi, välmående, miljö, etik, ekologiskt.. ja, allt det där. Som en retreat och ett sätt att lära känna varandra ännu bättre gjorde vi därför en liten resa upp till mellersta Finland för att se på och bada i sjöar, vara i naturen, ta det lugnt. Med tanke på hur hett lokalt och inhemskt resande är just nu, var det egentligen ganska perfekt. Här får ni se några bilder.
Ida (som tagit sista bilden) och Ann-Christine kom upp till mellersta Finland allra först och åkte runt mellan mindre områden och fick uppleva bl.a. Saarijärvi som jag så glatt kände igen från en gammal dikt som pappa läste för mig om bonden Paavo hehe. Minns att jag aldrig förstod vad som var så rörande med den dikten medan jag nu som lite äldre och lite vuxnare kan förstå det mycket bättre. Fattigdom, hunger och svåra år. Säkert ganska vanligt under bonden Paavos tid.
Oberoende, de reste runt lite här och där i mellersta Finland tills Stefania också joinade och jag sist, på fredagen. Jag fick bo vid en vacker sjö och eftersom att jag visste att min mormor växte upp i knutarna var det kul att vi t.o.m. hittade hennes barndomshem. Hon flyttade ner till Åbo redan som 13-åring för att jobba och flyttade aldrig tillbaka upp. Där träffade hon min morfar, fick barn och byggde hus. Och någon gång långt långt senare föddes jag, ett privilegierat barn som aldrig skulle behöva flytta bort som 13-åring för pengars skull. Det är otroligt hur tiderna ändrats, även om jag så klart fattar att det inte ändrat för alla bara för att det gjort det för vår familj. När man riktigt tänker efter är livshistorier ganska intressanta och jag hoppas att min också blir det en dag, haha. Just nu är det mest ”växte upp i Åbo, levde i Åbo, var alltid trygg, åt lite kaka, bodde fortfarande i Åbo”. Men bara tiden och pengarna börjar kännas rätt så bär det av till Köpenhamn åtminstone för en tid. En liten twist i livshistorien.
Att resa hemma i Finland var så givande. Jag tror man lätt glömmer hur otroligt stort det här landet är och att det bara därför måste finnas en massa att se. I söder är så klart skärgården den verkliga pärlan, i mellersta Finland sjöarna och högre upp hela Lappland med sina berg och dalar och eviga nätter om somrarna. Egentligen finns ju också allt möjligt annat däremellan och varje plats har sin egen charm. Jag försöker för den delen få in min allra första Lapplandsresa i år och hoppas så att det kommer funka, måste bara planera tidsmässigt. En annan resa jag drömmer om inom Finland är att besöka vår största sjö Saimen. Lär vara otroligt fint och ha uråldriga bergsmålningar m.m. längs strandkanten. Vi får se!
Läs också:
– Fem orsaker att planera en resa i hemlandet i år
– 11 enkla tips för hållbart resande år 2020
Nu då: tåget hem, vi hörs!
Vilka är era favorit resemål i Finland?
Klicka gärna på hjärtat nedan om du gillade artikeln!
Följ FALKA på sociala medier:
Instagram
Facebook
Bloglovin‘
Pinterest
Artikeln har uppdaterats mars 11, 2021
Erika says
I år reste jag och sambon till min familj i Vasatrakten (passade på att besöka Kvarkens världsarv och gå en jättefin vandringsled på Björkö med min barndomsvän en av dagarna) och till hans föräldrar i en by utanför Kajana. De bor vid Oulujärvis strand, sjön är så stor att den brukar kallas Kajanalands hav. En av dagarna körde vi till Puolanka och tittade på ett superfint vattenfall och gick vandringsled även där, en annan dag körde vi till ön Manamansalo i Oulujärvi och jag fick uppleva att ta landsvägsfärja utan att vara på havet (för vi var ju på en insjö, även om det kändes väldigt skärgårdsaktigt). Manamansalo var jättefin! Branta sandstränder, supermycket blåbär längs den stig där vi gick, förvånansvärt lite mygg och även förvånansvärt lite människor även om det var tjockt med folk på camping- och husvagnsområdet när vi anlände.
På väg hem till Helsingfors gjorde vi en fyra dagars roadtrip – först via Tiilikanjärvi nationalpark (så fin! Vi vandrade en bit (igen), plockade blåbär (igen), simmade och värmde sedan medhavd ärtsoppa på trangia och åt middag på stranden. Körde vidare till Kuopio, mysig stad där folk pratar roligt och intressant och är glada och vänliga. (Kuopio har skärgård också, vackert och så exotiskt för en kustbo med inlandsskärgård). Där bodde vi två nätter på resandehem, fortsatte sedan mot Ristina utanför S:t Michel men gjorde ett spontant stopp i Varkaus för att gå på museet för mekanisk musik (sannolikt Finlands roligaste, galnaste och charmigaste museum). I Ristina bodde vi på bed and breakfast-ställe i mycket liten och söt herrgård, simmade i deras lilla mörka och ljumma sjö på kvällen. Och sen körde vi via Mäntyharju på hemvägen och tittade på konst i timmar och gick på loppis.
Alltså så fin semester i år! Kan typ rekommendera allt. 🙂 Vi hade en hyrbil i tre veckor, värt det då den inte var så dyr eftersom vi bokat den ett par månader på förhand och då vi inte har någon egen bil som kostar pengar i vanliga fall. (Vi hade fyra dagar kvar av hyrbilstiden när vi kom hem ochskaffade under den tiden ett begagnat soffbord och förde elektronikskrot och målarfärg till problemavfallsinsamlingen – en sak som är jättekrånglig att göra om man inte har tillgång till bil.)
julia says
Wow, tack Erika för alla tips!! Låter som världens bästa resa och som man ser (igen!) så finns det så mycket att se i Finland 🙂 och vad skönt med husbil!! Det är nog lite av en dröm att roadtrippa genom Finland med bil och att kunna sova och göra mat i bilen. Leva enkelt ett tag! Och himla praktiskt att fixa soffbordsuppköpet på samma gång ju. Nu när jag har hund och alla resor inte längre är lika enkla om man tar henne med, är just något sådant här säkert ypperligt:) hoppas jag kan roadtrippa i Finland snart, det låter underbart. Kram! Förlåt för mitt sena svar!!!