Då jag var barn och ung och ända upp i universitetsålder, var onlineshopping långt ifrån något jag kände till. Jag kommer ihåg när jag skulle beställa något första gången och det inte var möjligt med mitt bankkort. Jag ringde banken som förklarade att jag hade en slags spärr på denna typ av köp, onlineköp som jag aldrig tidigare gjort. Vi raderade spärren och plötsligt var en helt ny värld öppen för mig.
Då jag var barn, tog vi bussen in till stan och gick på H&M:s eller Lindex barnavdelning för att få nya kläder, om vi inte ärvde eller köpte begagnat. Så tog man bussen hem igen och det var det.
Då jag var i tonåren fanns inte många unika caféer i Åbo, så man besökte de få som fanns. Vi ses på Café Art för en kaffe, skall vi träffas utanför 13:30?
Under min uppväxt gjorde jag många pyssel – klippa klistra rita måla! Om något råkade finnas hemma, kunde man pyssla med det. Gamla tidningspapper användes till höger och vänster, tio år gamla penslar fungerade fortfarande fint.
Det var ett litet liv, där det som fanns fysiskt tillgängligt var det man fick.
Snabbspola fram till 2026, där allt vi vill ha finns få klick bort. Och inte ens allting vi vill ha, men allting vi inte visste att vi ville ha och till och med allt vi vill ha men i femton olika varianter. Köper du X är det dessutom bra att beställa Y för att komplettera. Vi står inför så många val att vi kunde använda timmar på att bara välja en enkel vit skjorta.
Öppnar vi olika sociala medium får vi också lära oss att vi borde testa olika typer av dagböcker, för det är inte längre nog att bara skriva ner sina tankar. Vi kan testa bullet journals, böcker med färdigställda frågor att skriva svaren till, dagböcker som mäter ditt mående i grafer varenda dag. Bara en tråkmåns skriver gammaldags-dagbok.
Vill vi börja studera eller söka jobb, har vi så många alternativ att vi praktiskt taget kunde flytta till andra sidan världen idag, efter en enkel ansökan online. Vi kan välja mellan allt och inget och utbilda oss i oändlighet. Fri vilja är bra men är det inte många som känner sig så borttappade idag? Vad skall jag välja, här finns så mycket?
Och däri ligger problemet. Vi har så många val att vi knappt gör ett enda. Och gör vi det ändå, är sociala medium tidiga med att meddela att du kunde ha testat något annat i stället. Denna vita skjorta kan omöjligt vara den bästa, för du har inte sett vår vita skjorta gjord i ultra-mjuk ekologisk bomull som, naturligtvis, är ”handplockad”.
Vad händer om vi växer upp i en värld så full av möjligheter att vi inte längre kan bestämma oss? Vad händer om barn inte får växa upp med ramar för framtiden, om allting bara är fri vilja från dag ett, utan konsekvenser?
Jag är själv ett levande bevis på någon som hoppade av sina franskastudier i hopp om att göra något annat – som jag ändå inte gjorde. Därefter studerade jag vidare till något tredje, som inte var min stora passion, och vilket jag heller aldrig gjorde något med. Idag bor jag i Danmark och har visserligen ett jobb men är långt ifrån den väg jag en gång trodde jag skulle gå. Jag är glad för hur krumelurigt livet blev men samtidigt hade jag önskat en tydligare väg att följa. Om jag haft färre val hade jag kanske inte sagt upp mig från fem jobb på några år och förlorat alla pengar på vägen. Ramar och några måsten hade kanske inte skadat trots allt.
Vad händer egentligen då de nya generationerna växer upp i en värld där vi tror att ”alla kan bli influencers”? Eller som Katrin Zytomierska så otympligt sade: ”Ann säger att hon tycker att man ska plugga på universitetet och och gå i skola men så kom igen, Ann, AI håller på att ta över hela den där världen. Jag uppmanar dina barn att lära sig AI framför att (…) plugga på universitetet”. Det här i en debatt mellan henne själv och Ann Heberlein om konsumtionshetsen och hur trött Heberlein är på influencerkulturen (lyssna här, minut 07:35). Kanske, ironiskt nog, tar Zytomierska då bort valet att studera och istället välja Instagram. Bra så, ett val mindre att göra. Ha-ha.
Naturligtvis är det bra att vi kan välja och byta riktning i livet, det sätter jag stort pris på. Men samtidigt är alla dessa val, all denna information… det är för mycket. Jag klarar inte av att välja vilket pyssel jag vill börja med, för jag har ju femtioelva andra jag också kunde välja. Jag kan inte välja vilken artikel jag är intresserad att läsa, de är så många. Jag vet inte ens vad min egen åsikt är om XYZ, därför att jag sett fem olika personer ge sina vinklar och nu är jag förvirrad! Det går inte att tänka själv längre! Vi har för många val, för många möjligheter!
Okej, andas Julia, ta det lugnt.
För tjugo år sedan var jag tolv år gammal och visste inte vad sociala medier var. Jag gick i skola och på handbollsträning och om sommaren var jag på landet. Jag åt den mat mina föräldrar lagade och det var mest husmanskost, inte hälsodieter utan studier att backa upp dem. Det var ett enkelt liv, där man hade en liten krets människor och inte visste vad de andra i världen tänkte och tyckte om klädstil, parrelationer och andra människors barnuppfostran. Man bara levde det lilla livet, det lilla lokala livet.
Kanske är det första steget att stänga av allt oväsen utifrån. Logga ut från Instagram eller använd det bara på din dator. Sluta följa med vad folk gör hela tiden, läs nyheterna en gång om dagen istället för tio. Ta ett steg tillbaka, gå i din lokala butik i stället för på intranätet. Sakta ner, gör färre val, inse att livet rullar på ändå.
-Julia
Artikeln har uppdaterats juli 5, 2026
Lämna ett svar