Idag är det ett år sedan jag valde att sluta med zero waste (noll avfall).
Jag levde i över 3 år enligt livsstilen och höll föreläsningar och workshops om temat, skrev en hel del texter och blev intervjuad om fenomenet. De här tre åren var väl starten för hela mitt företag och allt det som jag gör idag, här på Falka. Jag har nog mycket att tacka livsstilen för, det kan jag inte förneka. Men för ett år sedan hände ändå något som fick mig att inse att jag verkligen ville sluta med zero waste. Idag skall jag berätta om det.
Därför valde jag att sluta med zero waste
Jag satt utanför Fabbes Café och bläddrade igenom en bok jag nyss lånat på biblioteket. Då hade jag nog ingen aning att jag strax skulle sluta med zero waste, zero waste som var min bebis. Boken jag lånat handlade om en kvinnas zero waste-liv och lockade mig med sin fina pärm. Jag bläddrade ivrigt i den men slutade ändå snabbt, då jag stötte på ett problem jag själv hade kämpat med tidigare och blivit irriterad på. Personen som skrivit boken berättade nämligen om hur hon fått det extra starkt bekräftat att skräp verkligen är en enorm bov och framförallt ett stort problem i utvecklingsländer, då hon själv varit på en flygresa till en sådan plats.
Det är inte det att jag skulle tycka att man är dålig om man flyger, absolut inte. Inte heller att jag tycker att skribenten inte får leva sitt liv som hon vill. Men det var zero waste och livsstilens principer (och konsekvenser) som provocerade mig just där och då. Det kändes som att fokuset gått fel, helt enkelt – varför var skräpet fokus och inte flyget? Jag hade ju själv levt skräpfritt i nästan 3,5 år och visste hur livsstilen fungerar – ut och in. Jag visste vad zero waste var och jag visste hur man gör. Jag kände också till allt som var negativt med zero waste. Att sedan läsa den här boken om flygresor blev på något sätt droppen som fick bägaren att rinna över.
Grejen är helt enkelt den, att zero waste i första hand endast fokuserar på skräp. Man ser på skräpet som om det vore det värsta tänkbara och undviker det i all dess form. Vid första anblick låter det ju vettigt, att orsaka mindre skräp. Det är vettigt. Mindre matsvinn, färre produkter man köper och slänger, allt det där. Vi vet att det är bra att minska mängden skräp men borde inte glömma att inget är svartvitt i miljöfrågor. Verkligen aldrig. Skräp är inte alltid dåligt och ibland kan det till och med vara skäl att prioritera skräp.
När jag bläddrade genom boken påmindes jag om den här zero waste-problematiken. Som vi vet, orsakar flyg tyvärr enorma utsläpp som är mycket värre för vår planet än lite plast runt en grönsak. Den här gången kunde jag inte släppa det. Zero waste som skall vara ett hållbart sätt att leva på, borde väl vara just det. Jag kände så starkt där och då att det var dags att släppa taget. Dags att sluta med zero waste.
Varför är zero waste problematiskt?
Jag vågar påstå att de flesta av problemen med zero waste, kommer precis ur det jag tidigare nämnde. Man fokuserar i första hand på skräp. Zero waste fick mig ofta att göra sämre miljöval då jag valde produkter nästan enkom enligt ifall det skulle orsaka mig skräp eller inte och glömde bort hur produkten själv påverkade miljön. Idag vill jag därför, så här ettårsdagen till ära, gå in på det ordentligt: varför livsstilen kan vara väldigt problematisk – alla de orsaker att jag valde att sluta med zero waste.
1. ALLT SKRÄP ÄR INTE DÅLIGT
Jag tänkte ju att allt skräp var dåligt. I matväg blev det mycket importerat och faktiskt alltför få grönsaker, för att inte få hem den där plasten eller förpackningen. I långa perioder var de enda grönsakerna jag fick hem tomat och fänkål, vilket blev ganska enformigt till slut.
Någonstans har jag läst att en gurka kan hålla i upp till 8 dagar längre bara för att den är plastad och om inte det är en miljögärning så vet jag inte vad som är. Men för en zero waste:are, eller mig, var det här ett stort no-no. Jag kunde inte förstå att man skulle välja en plastad gurka framför en i lösvikt och tyckte det var ren idioti att mat överhuvudtaget förpackades då det inte var nödvändigt.
Men detta ”skräp” är nödvändigt och dess uppgift är ju faktiskt att skydda produkten, så den håller längre och inte slängs. Det här skräpet är med andra ord livsviktigt och kan faktiskt minska mängden avfall i det stora hela.
En grej jag visserligen tyckte var tråkigt, var att jag inte kunde rädda butikers matsvinn m.m. då jag undvek plast och skräp. Jag kunde inte köpa mat med röda lappar (dvs sådana med ett närliggande bäst före-datum) i butiken om de var förpackade. Jag kunde inte använda ResQ-appen som säljer överbliven mat från restauranger. Jag kunde inte använda tjänster som Fiksuruoka som säljer produkter som annars slängs (alla förpackade). Allt det där som egentligen hade haft en mycket större positiv påverkan på vår planet – att rädda matsvinnet – hamnade i skymundan för att jag ville leva utan skräp.
2. ALL PLAST ÄR HELLER INTE DÅLIG
Så som att allt skräp inte är dåligt, är inte heller all plast det. Plast är inte nödvändigtvis ens en så stor miljöbov som man fått det att låta. Visst, användningen av olja i plast har sina negativa sidor men all plast innehåller heller inte olja! Och ibland behövs plast, ibland är användningen av det bättre än användningen av annat.
En plastpåse är t.ex. den mest miljövänliga påsen att välja då man ser på produktens hela livslängd (bortsett från valfri påse du redan äger eller om man t.ex. syr en av gamla tyger man har hemma). Den är bättre än såväl papper som tyg och just det känns viktigt att påpeka därför att tygpåsen blivit en så symbolisk ekogrej. Bomull kräver mycket vatten, plast inte. Papper är resultatet av avskogning, plast inte.
Förutom att plast skyddar livsmedel, skyddar det också t.ex. tyger från vätska. Våta packade tyger möglar lätt medan plastpåsen kan skydda dem – billigt och enkelt. Att påstå att plast är dåligt punkt, är tyvärr felaktigt men fortfarande något man talar om rätt mycket. Plast är dåligt bl.a. då det är onödigt att använda och framförallt då det hamnar i naturen. Men all plast är inte dålig och onödig och all plast hamnar heller inte i naturen.
Plast väger heller inte mycket och kan därför vara mer miljövänligt att transportera. Plastburkar eller plastförpackningar med produkter i, väger mycket mindre än samma vara packad i glas. En lättare biltransport orsakar mindre utsläpp.
3. SKRÄP ÄR INTE DEN STÖRSTA BOVEN
Jag brukade tänka att vad som helst duger så länge det inte orsakar skräp. Zero waste var mitt motto och det mesta andra var bara en parentes.
Jag flög mycket och långt under min zero waste-tid, för skojs skull. Jag besökte New York och Filippinerna och länder inom Europa. Så länge jag inte orsakade skräp kunde det ju inte skada! Utsläppet och hur miljövänligt jag lever har för mig alltid varit avgörande och trots det, fokuserade jag bara på skräp. Jag glömde allt annat som t.ex. dessa flygresors utsläpp, ja, kanske jag till och med blundade. Jag kunde göra riktigt miljö-ovänliga val, med enda kravet att det inte orsakade skräp.
Läs också:
– Hur jag lärde mig att leva flygfritt
Inom zero waste pratar man mycket om hur vi borde ha lådor och flaskor av rostfritt stål för att kunna köpa take away-mat och -dryck utan engångsförpackningar – men talar inte om stålindustrins miljö- och klimatpåverkan. Vi talar mycket om hur vi skall undvika pappersmuggar för kaffe – men talar inte om själva kaffet och dess ursprung. En väldigt relevant del av hela miljö-, natur- och klimatdiskussionen uteblir då fokuset enbart ligger på skräp och minskningen av det.
4. ZERO WASTE ÄR INTE TILLGÄNGLIGT OCH RÄTTVIST FÖR ALLA
Den här livsstilen är privilegierad. Även om jag ofta tyckte att jag sparade tid då jag levde skräpfritt, inser jag i efterhand att det inte alls var så. I början besökte jag många specialbutiker, sådana som kanske endast fanns i centrum. Jag var tvungen att köpa mat och produkter i fem olika butiker för att uppfylla zero waste-kraven och lade därför otroligt mycket tid bara på shopping. När jag flyttade bort från centrum märkte jag hur stort steget var att åka in dit bara för att shoppa ”rätt grejer” i ”rätt butiker”, när jag ändå hade en vanlig S-market med allt jag behövde intill mitt hem. Jag hade inte tid eller ork för sådant! Zero waste är inte tillgängligt eller rättvist för alla och fungerar kanske heller inte för alla livssituationer.
Vissa produkter som anses vara zero waste, är också mycket dyrare än de vanliga alternativen. En bambutandborste, toaborste i trä, stållådor, stålflaskor osv. Det är inte alla som har råd att lägga pengar på sådant här och många behöver prioritera annat, för att få vardagen att gå ihop. Zero waste är privilegierat och orättvist på många sätt.
5. ZERO WASTE KAN UPPMUNTRA TILL KONSUMTION
Även zero waste kan uppmuntra till konsumtion. Det är få zero waste:are där ute som visar den ”fula” verkligheten på sociala medier. De trasiga fläckiga handdukarna man använder år ut och år in. De gamla plastlådorna man återanvänder i en evighet, i stället för nya stållådor. De plastprodukter man köpte begagnade framför de fina glänsande plastfria man köpte som nya i ett zero waste-vänligt format.
Zero waste uppmuntrar ofta till konsumtion. Man skall ha det ena och det andra för att börja med en skräpfri livsstil – när det ju egentligen går helt emot livsstilens egen princip. Det allra bästa är ju att använda vad som redan finns i hemmet – men har man ingen stållåda för sin mat kanske man inte känner sig välkommen eller att man gör ”rätt”. Zero waste är en väldigt estetiskt tilltalande livsstil som enkelt lockar en till nyköp av sådant som man kanske inte egentligen behöver.
Några grejer jag inte behöver men ändå äger…
Bivaxdukar. Jag köpte en hel del sådana att packa in mat i i kylskåpet. Ganska snabbt insåg jag ändå att jag inte behöver dem – all mat behöver inte ens packas in och vill man kan man istället bara placera ett lock eller en tallrik på lådan eller burken man har i kylen. Men oj så lockad jag blev att ha sådana, de såg så sympatiska ut på alla ”bli zero waste”-uppmuntrande bilder.
Stålsugrör. Visst visst, jag har ju dem och använder dem, men hur nödvändiga var de egentligen? Jag använder dem egentligen mest bara för att de råkar finnas! Jag använde aldrig sugrör hemma innan detta, så det är ganska uppenbart att jag bara föll offer för marknadsföringen av dessa.
6. ZERO WASTE KAN VARA OHÄLSOSAMT
I värsta fall kan zero waste till och med bli ohälsosamt – åtminstone var det det för mig. Alla tolkar såklart livsstilen olika och gör olika val men för mig blev det nästan en hälsorisk att leva som jag gjorde.
Även om jag i stort sett undvek skräp, var det ändå plast jag ville lämna bort allra helst. Det ledde till att jag började tycka det var OK med kartongförpackningar för att det inte fanns vad jag ville ha i lösvikt. Stundvis åt jag endast kartongförpackad mat, vilket innebar mycket färdigmat, mycket socker (väldigt mycket glass), mycket som var riktigt dåligt för mig. Om jag sedan för en gångs skull hittade mat i lösvikt blev det samma sak varje gång. Enformigt, ohälsosamt, skadligt.
I efterhand ser jag att jag äter mycket hälsosammare nu, mer varierat, färggrant och med bättre näringsämnen. Tänk! Och mer inhemskt faktiskt. Ja, och mycket mer förpackat så klart, utan att ha dåligt samvete för det.
7. ZERO WASTE ÄR I SLUTÄNDAN ALDRIG HELT SKRÄPFRITT
Zero waste är ett missvisande begrepp för den här livsstilen. Om man inte lever utanför samhällets system, så lever man inte zero waste fastän man skulle följa livsstilens direktiv. Någonstans på vägen finns alltid avfall – t.ex. i produktionen av ”zero waste”-produkten eller i form av så kallat osynligt avfall som transportutsläpp, elektricitet m.m. Bara för att skräpet inte finns i ens eget hem, betyder det inte att det inte existerar. Om jag köper kikärtor i lösvikt, har de ändå antagligen kommit till butiken i en förpackning osv. Att leva enligt ”less waste” är med andra ord mycket mer korrekt.
Vad är bra med zero waste?
Jag vill ändå inte totalt såga den här livsstilen för jag vet att den är viktig för många. Den har också varit otroligt viktig för mig och massor av det jag började göra för att kunna leva skräpfritt, var också bra för miljön. Problemet är kanske det att jag tolkade zero waste på ett lite felaktigt sätt och slutade se helheten.
Kanske bara därför skulle det vara bra om vi övergick till begreppet ”less waste” för att vara okej med det där goda skräpet som jag skrivit om ovan. Less waste kunde också fungera mycket mer inkluderande och rättvist och mindre privilegierat än vad jag känner att zero waste är just nu. Hur som helst, här följer en rad tankar om vad som är bra med zero waste, trots allt.
1. ZERO WASTE UPPMUNTRAR TILL ÅTERBRUK OCH REPARATION
Trots att mycket inom zero waste är nytt och glänsande, uppmuntrar det också helt klart till mer reparation av saker och ting, samt återbruk.
Jag var nog kanske inte särskilt intresserad av att fixa kläder innan jag inte hade något val på grund av zero waste. Men då jag bestämde mig för att leva skräpfritt blev jag det! Idag älskar jag konceptet reparation. Tycker det finns något fint i att man får behålla samma plagg som man älskar och förnya det om och om igen. Skor, väskor, accessoarer och hela kläder – väldigt mycket kan faktiskt repareras! Förutom att det är ett vettigt miljöval är det också ett enkelt sätt att stöda ett litet företag och hjälpa dessa yrken att hållas kvar och inte försvinna.
Jag misstänker att fast fashion och annan massproduktion hotat reparationsyrken rejält, då det blivit så enkelt och billigt att köpa, slänga, köpa, slänga. Men zero waste gav mig ändå en möjlighet att tänka om gällande det och det är jag så tacksam för. Jag brukar reparera kläder hos en kvinna i Saluhallen i Åbo och skor och väskor hos skomakaren i Hansa.
2. ZERO WASTE LÄRDE MIG ATT INTE KÖPA ONÖDIGA SAKER
Eftersom att det var så svårt för mig att hitta en lösning på alla förpackningar som jag var intresserad av, slutade jag köpa en hel del onödigt. Det var krångligt att återvinna eller återanvända saker och ting som skulle följa med en produkt och då lämnade jag det hellre på hyllan. Så här lyckades jag sluta lägga pengar på mycket jag annars hade köpt – vilket sparade både utrymme hemma och minskade min pengaanvändning.
3. ZERO WASTE FICK MIG ATT ÄTA FÄRRE ANIMALIER
Före zero waste åt jag lite vad som helst. Det kunde vara mycket rött kött, mjölkprodukter och what not. I och med att så mycket av just dessa produkter ofta var förpackade i plast (eller väldigt mycket dyrare att köpa i lösvikt), föll de här helt naturligt bort. Jag åt betydligt färre animalier i och med zero waste, vilket jag är glad för idag.
4. ZERO WASTE GJORDE MIG ÄNNU MER INTRESSERAD AV BEGAGNAT
Då många prylar och plagg kan vara förpackade, blev second hand ett naturligt val för mig i och med zero waste. Jag kunde visserligen ibland köpa något nytt men i det stora hela blev det loppis nästan alla gånger och plötsligt fann jag en helt ny kärlek för det. Begagnat har väldigt många fördelar både miljömässigt och för konsumenten.
Med det sagt får man heller inte glömma second hands baksida, som jag skrivit mer om här.
5. ZERO WASTE INTRODUCERADE NYA ÅTERANVÄNDBARA PRODUKTER FÖR MIG
Jag började använda min menskopp först i och med zero waste, då den blev det enda alternativet jag kunde använda. Jag älskar den massor. Läs mer om hur du använder den här.
Jag började också använda tygtrasor istället för sådana man slänger efterhand. Har fortfarande samma trasor kvar i köket! De här två produkterna och några andra grejer som jag behövde använda för att ”uppnå” zero waste, är sådana jag än idag är oerhört tacksam för. De har kommit till stor användning och sparat mycket pengar i längden, då de aldrig tar slut.
Hur kan man leva både hållbart och zero waste?
Till att börja med vill jag att vi än en gång funderar över själva begreppet ”zero waste”. Om det ändå aldrig kan vara noll i ordets rätta betydelse (ifall man inte väljer att leva utanför samhället i naturen), är det väl orsak att slopa begreppet. Jag tror ärligt talat att det skulle gynna många – att sluta med zero waste och istället bara rent allmänt minska mängden avfall.
Jag har tidigare nämnt ”less waste” som ett alternativt begrepp men det finns också en rörelse kallad ”the Low Impact Movement” (ungefär ”en rörelse med liten påverkan”), vars tanke är att vara mer inkluderande än zero waste. Kanske vi kunde våga kalla oss det, ifall vi väljer att minimera mängden avfall? Oberoende, vill jag lyfta fram de goda sidorna med zero waste (eller less waste!) och hur man kan leva hållbart också med mindre avfall.
CHECKLIST FÖR ETT HÅLLBART LIV MED MINDRE AVFALL
– Se helheten. Hellre en förpackning som minskar matsvinnet än en lösviktsvara som hinner bli dålig i kylen innan den äts. Hellre en förpackad matportion från ResQ/Fiksuruoka m.m. än ny mat i lösvikt. Hellre något gammalt du har hemma, än nytt och zero waste-vänligt.
– Kom ihåg vad som väger mest i olika situationer. Är det vits att undvika plastbestick om man ändå väljer att flyga? Spelar det stor roll om take away-muggen för kaffe går att återanvända, om kaffet tillverkas med farliga bekämpningsmedel på andra sidan jorden, under slavliknande förhållanden? Är en inhemsk plastförpackad produkt verkligen värre än samma grej i lösvikt från utlandet?
– Sluta med zero waste-burken, min varmaste rekommendation. En zero waste-burk, den som syns på flera bilder här i texten och i vilken man lägger allt avfall som inte kan undvikas, återanvändas, sorteras eller komposteras, säger inte så mycket i slutändan. Känn inte att du måste ha en minimal burk för att göra rätt, det viktigaste är att dina val är hållbara i det stora hela. Det gör absolut ingenting om du inte får ditt skräp att rymmas i burken – och du behöver heller inte ha en från första början.
– Om du väljer att köpa zero waste-produkter – köp dem helst begagnade. Här tänker jag stållådor, -flaskor, m.m.
– Gör zero waste hållbart för dig: gör det du kan utifrån din egen livssituation. Alla bor inte nära specialbutiker, alla kan inte välja samma produkter. Allergier, pengar, livssituationer, ens geografiska läge m.m. spelar alla roll. Du gör det på ditt sätt och gör det hållbart enligt vad du klarar av.
Slutligen vill jag påminna om att den här texten utgår från min egen erfarenhet. Jag tror att det går att leva hållbart med minimalt med skräp men jag tror inte på ”zero waste”. Var man bor och vilka möjligheter man har spelar också stor roll för hur väl man kan lyckas med livsstilen – jag lyckades inte. Jag ser det med helt nya ögon idag och förstår allt som gick fel men där och då, när jag var inne i bubblan, var det svårt.
Zero waste kan vara hållbart om man inte har huvudfokus på skräp men då kan det visserligen inte kallas zero waste heller, som vi redan konstaterat. Vad man än gör, är som sagt det viktigaste att det är hållbart i det stora hela. Idag är jag glad att jag valt att sluta med zero waste. Jag har nu funnit en helt ny ork för en hållbar livsstil. Ett år av glädje och så mycket mer inspirerad att göra det här. Kram!
Har du också valt att sluta med zero waste? Eller lever du enligt livsstilen för tillfället? Berätta gärna om dina erfarenheter nedan. ❤
Följ FALKA på sociala medier:
Instagram
Facebook
Artikeln har uppdaterats september 26, 2022
12
Erika says
Jag läste Derf Backderfs seriealbum Sopigt för en tid sedan och dess beskrivning av de enorma landfills som är vanliga i USA fick mig att förstå zero waste på ett helt nytt sätt. Om man lever i ett område där väldigt lite sopor återvinns utan i stället skyfflas ner i en enorm grop i marken där de får ligga kvar på obestämd framtid förstår jag att zero waste kan kännas som en väldigt tilltalande lösning. Men det är ju inte den ultimata lösningen på sikt, av de anledningar som du räknar upp.
Jag känner mig också lite skyldig över att jag i våras köpte en lunchlåda i stål, men har å andra sidan använt den en hel del trots att coronaläget gjort att jag mest jobbat hemma. Jag och sambon har många gånger packat matsäck i den för utflykter i naturen eller till odlingslotten. Jag har lite obehag för plastlådor eftersom jag är orolig över eventuellt kemikalieläckage från dem, plus att de lätt tar åt sig smak och fett och är svårare att rengöra. Jag har också hela tiden tänkt att den ska användas länge, och att om vi en dag lyckas slita ut den på något sätt så kan stålet återvinnas. Btw, med tanke på metallåtervinning: Jag har tänkt att det skulle vara intressant att se hur mycket aluminium man samlar ihop på typ ett år om man faktiskt återvinner också de här småsakerna som aluminiumlock på yoghurtburkar. Ett lcok spelar ju ingen större roll, men hur många sådana använder man i köket under ett år?
julia says
Hej Erika!! Ja alltså jag tror att det väl kanske var så att zero waste startade i USA, vilket inte är så konstigt med tanke på hur det ser ut där! Det borde jag ha nämnt i texten att det så klart är två olika världar att göra zw i Finland eller Usa, bra poäng! Och gällande stållådan – ha inte dåligt samvete! Man köper ju också stålkastruller m.m. m.m. och som du säger så kommer lådan nog till användning! Jag har också en och jag älskar den fastän den är stål 🙂 och precis som du säger kan det vara hälsosammare med en sådan än gamla i plast. Sedan kan ju en stållåda ärvas ner i generationer, så det kan knappast vara helt förödande att man skaffat en sådan;) kram!
Tilda says
Hej!
Nu kan det hända att jag missade det i texten eller att du skrivit det i ett tidigare inlägg, men, jag funderade på vad som egentligen klassas som skräp enligt zero waste, eller om det kan variera? Räknas t.ex. sådant som går att återvinna, som aluminium eller paff, som skräp? Och var går isf gränsen då till och med plast borde gå att återvinna nu för tiden? Jag har för mig att aluminium är något av det mest återvinningsbara medan en större del av återvunnet plast går till spillo. Och hur är det med matsvinn? Det kan väl inte räknas?
Sen ville jag säga att det är så galet bra att du ser på dessa saker från så många synvinkar och ”erkänner” att du också haft fel eller utvecklat dina åsikter. Jag började följa dig för kanske två år sen och då verkade zero waste som det ultimata målet men också väldigt oöverkomligt. Det kan lätt göra att man tänker att ”äh jag kommer aldrig kunna leva sådär perfekt så jag kan lika bra låta bli att försöka”. Det är jätteviktigt att många framhäver att det är bättre att alla gör en liten insats, eller så stor man kan, än att få gör det perfekt.
Så TACK för dina ärliga och lärorika texter!
julia says
Hej Tilda och för det första: TUSEN tack för så snälla ord! Uppskattar det massor faktiskt:)
Och gällande zero waste: jag tror alla som sysslar med livsstilen tolkar ”skräp” ganska olika. Det mest korrekta är så klart inget skräp över huvudtaget, dvs inte ens sådant som går att återvinna. Men det är nog nästan omöjligt att uppnå, så jag tolkade zw som ”plastfritt”, så långt som möjligt. Så jag undvek plastförpackningar men köpte ändå t.ex. pappers- och kartongförpackningar då lösvikt inte var ett alternativ. Jag brukade tänka att allt som går att återvinna var OK men undvek ändå plast, vilket jag nu märker att inte alls nödvändigtvis var ett miljövänligt val men plast är så tabu inom zw-rörelsen att jag ändå valde bort det.
Och helt rätt har du med aluminium: t.ex. läskburkar går att återvinna väldigt många gånger!
Just matsvinnsfrågan var en av många saker som också kändes som något zero waste glömmer bort då det inte hamnar i zw-burken – där skulle det ju bara ruttna. Det är fullt möjligt att orsaka massa matsvinn och ändå åtminstone få det att se ut som att man lever zero waste då burken inte fylls av det. Men tanken är visserligen att man komposterar allt som går att kompostera, inkluderat matsvinn. Och tanken är ju god! Men just det där att matsvinnet inte syns i burken gör ju att det kan finnas en hel del av del – och matsvinn är så dåligt för miljön:( det jag önskade med zero waste då jag slutade, var att livsstilen skulle ta i beaktande sådana här mer ”osynliga” avfallsproblem och just också sådant avfall som inte direkt går att ”hålla i”, så som bensin t.ex.
Men summa summarum: zw kan säkert ha lika många tolkningar som det finns människor som håller på med det! Men ja tror just på den där ”less waste”-synen istället, då kan man hitta en balans som kanske faktiskt är hållbar på riktigt och också fungerar i längden. Och tack ännu som sagt för dina fina fina ord, det värmer så att höra att du följt mig länge och att du uppskattar det ärliga. Tror också det är viktigt!! Lättare att också göra skillnad när man inte tror att det måste gå 100% ”rätt”, all på sitt sätt. KRAM <3